Kvällen innan nyårsafton samlades vi hos faster Ulrika med hela familjen från pappas sida. Den årliga kalkonen skulle avnjutas och vi hoppades på att kunna lura tjocka släkten i år med. Förra året då Arwin fortfarande bodde i magen så bjöd vi våra föräldrar på kalkonlunch. Dagen närmade sig och det gick inte att få tag i färska kalkoner. Men har man bjudit in till kalkonfest så kan man ju inte ta tillbaka det. Så vi löste problemet med att köpa kycklingar och tillaga dem som kalkoner och kallade dem för franska minikalkoner. Senare på kvällen ringde Arwin morfar och berömde de saftiga kalkonerna och de var fler som visade sin uppskattning, så vi förklarade att det beror ju på att de är uppvuxna på en trevlig liten gård utanför Fisksätra och mår väldigt bra. Själva hade vi köpt dem i en liten specialbutik i Nacka. Då denna lögn gick så bra förra året så bestämde vi oss för att testa hur länge vi skulle kunna hålla lögnen vid liv. Vi var på god väg ända tills Arwins farbror Magnus påpekade att dessa franska minikalkoner var skrämmande lika vanliga kycklingar och efter några leende försök att hålla fasaden uppe så sprack lögnen. Så till min sida av släken vill jag säga! Förlåt men ni är grundlurade! :) Men visst är de saftiga de där Franska minikalkonerna!
Kvällen förlöpte väl. Vi hade lilla julafton och kusinerna överöste Arwin med julklappar. Den blev en mysig tillställning. Själv åt jag en del choklad och blev lite vresig mot kvällensslut, så vid halv tio- tiden så åkte vi hem till Vinci som blev mycket lycklig.
Jag är förstås nöjd med mitt avslöjande av denna lömska kupp (och erkännandet i bloggen), men samtidigt vill jag berömma ert tilltag - jag har alltid tyckt att kalkon bara är en något torrare variant av vår folkkära kyckling, något även Frugan skriver under på.
SvaraRaderaFranska minikalkoner är bra grejer!
Jag känner mej grundlurad. Hoppades i det längsta att det skulle va äkta vara, men gott var det. I fortsättningen kommer jag att vara på min vakt när det bjuds till kalas!
SvaraRaderaFarfar