Kärlek och 3-årstrots

Ja, nu är den här. 3-årstrotsen. Stackars älskade lilla prins. "mamma är jag stor nu?" Ja vad ska man säga. Det är väl bara att bita ihop som förälder. Vi var på Ica i veckan för att handla. Arwin ville ha bananer med bruna fläckar på och jag ville ha bananer som inte var fullt lika övermogna. Det slutade med att han kastade sig på golvet, tårarna sprutade och han gallskrek. "Det här är en dyr att affär jag vill inte vara här, vi måste gå ut igen, det är den dyr affär" Detta är väl en första identitetskris, en minipubertet, från ängel till monster på en sekund. Han har upptäckt att han har inflytande på omvärlden och måste prova sig fram för att se hur allt fungerar. Självklart är detta en enormt jobbig period för honom, men det är inte alltid lätt för oss föräldrar heller. Det är mycket gnäll för ingenting, livet känns jobbigt men ibland orkar man inte allt gnäll och alla utbrott. Jag har döpt utbrotten där han kastar sig på marken eller golvet med skrik och tårar för "Italienaren" Han gör en "Italienare" det är stora känsloutbrott som i många fall kan verka komiska men i andra fall hopplösa. Jag har provat mig fram med olika strategier. Men har kommit fram till att denna fas i livet är bara att älska ut. Min senaste taktik är att ta honom i famn när utbrotten kommer. krama och älska honom mycket men samtidigt rätta och förklara vad som är ok och inte. Hittills har det inte givit nått resultat med det har inga andra metoder jag provat heller. Att skälla på honom funkar inte, han skriker mer och vi kommer ingen vart. Jag har begränsat hans valmöjligheter, vilket jag tror har underlättat livet för honom en aning. Till dagis sitter han numera i dubbelvagnen, ståbrädan får vänta ett tag då den leder till för många konflikter. Skönt är iallafall att konfliketerna är inte hela tiden. Flera gånger per dag men vi har många mysiga stunder också. Det är mycket att förhålla sig till och med två småbarn ska man under hålla kärleken till sin man också. Jag upplever att barnen går mycket omlott och när de äntligen sover samtidigt så sover vi med. I sommar blir jag 30 år vad jag önskar mig mest av allt är barnvakt och tid med min älskade man.