Sommaren kom och gick igen. Barnen blommade verkligen upp med värmen. Celine tog små promenader med "lära gå vagnen" och Arwin har cyklat omkring med grannbarnen. Treårstrotsen håller i sig vilket mest visar sig genom stora gråtattacker vid minsta motgång eller tillsägelse. Fortfarande tycker jag att det är lättast att krama bort de jobbiga situationerna, krama och förklara. Även om man inte alltid orkar vara den pedagogiska föräldern.... Ibland är jag medveten om att jag gör fel men gör det ändå. Exempelvis: när han välter cykeln och kastar sig skrikande ute vid lekplatsen för att han inte vill gå in. I vissa sånna lägen har jag tagit honom under ena armen och cykeln under den andra och bara gått in och låtit honom skrika tills han inte orkar mer. Självklart funkar det bättre när jag tar honom i famnen och kramar honom hårt och förklarar allt . Men ibland orkar nog varken han eller jag... Ibland behöver man bara komma in och få i sig middagen. När det är jag som tagit sånna konflikter brukar jag försöka ta nattningen också, då pratar vi igenom dagen och han får somna i min famn.
Celine tar nog sina första steg när som helst. Hon reser sig från huksittande till stående fritt ute på golvet och applåderar sig själv och nästan springer runt bord och stolar som stöd. Hon är glad nästan jämt och äter nu allt. Även hon åt köttfärsbiff med klyftpotatis igår och jag är mycket tacksam att hon äter min hemlagade mat! Det gör inget att hon ratar barnmatsburkar jag skulle inte heller vilja ha dem. Även om det vore praktiskt ibland.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar