2011-10-20

Förebilder




Jag tror att man måste ha förebilder i allt, för att kunna göra sitt bästa. En målbild helt enekelt. Min förebildssångerska är Helene Sjöholm och min förebildsmamma är faster Ulrika. Arwins stora förebild är helt klart kusin Gustav som antagligen är coolast i hela världen. Man försöker ju göra allt för att vara en bra mamma för sina barn och dumt nog så försöker man vara en bra mamma inför andra mammor och är egentligen innerst inne väldigt rädd för kritik fast man aldrig kommer att erkänna det. Jag får antigen kommentaren "wow vilken supermamma du är som jobbar fast du borde vara mammaledig" eller "jag är imponerad, men själv skulle jag aldig välja nått jobb före mina barn när jag kan vara mammaledig" Visst kan jag lida lite i smyg men sen är det bara att skaka av sig då tiden jag faktiskt har med mina barn verkar mycket mer kvalitativ än många andras. I tisdags när jag hade hel mammadag så byggde vi ett sjörövarskepp av soffan, några filtar och kuddar. Kikaren var gjord av toarullar och Arwins Djurgårdsflagga var i topp. Vi gjorde vår egen skattkarta och sedan bar det iväg. När Celine vaknade räddade vi henne från den eldsprutande draken och Arwin fixade mellanmål trots att hajar högg efter hans tår på hans jakten efter fruktskålen. Men målet kanske inte är att vara en sjörövarkompis utan den där personen som man vågar anförtro sig till i alla lägen, personen som man vet alltid finns där och vill en väl. Faster Ulrikas barn verkar ha en sån relation till henne. De är trygga och lyckliga och om nått strular litar man blint på att mamma fixar det. jag vet inte hur hon har gjort men så vill jag bli!

2011-10-06

Vem är Celine?



































































Ja, vem är Celine? Först låg hon i mammas mage, sedan var on en inkräktare och nu är hon en självklarhet. Celine är en älskad dotter och syster. Vem hon egentligen är vet vi inte än, men hon tycks vara en lycklig liten sak, så länge hon får äta och sova när hon själv vill! Nu är det spännande! Själv längtar jag tills hon 1, 5- 2år ungefär. Det är ju då man börjar förstå vem det egentligen är. Vad tycker den här individen om för smaker, saker. Då börjar ju egna intressen dyka upp och inte sånt som jag som mamma prackat på barnet! Just nu ligger hon och sover och Arwin bygger med lego. Jag ska laga mat och sedan ska Arwin och jag städa!

Vårt underbara hem!








Ja nu har vi bott här i ett helt år! Arwin minns inget annat hem och för Celine är detta det första hem hon kommer att minnas. För oss är det en oas där vi samlar kraft till allt annat i vårt liv! Sommaren har varit poolen, sol och lycka! Detta är våra barns barndomshem som Martin så fint förtydligare när vi förberedde Celines namngivningscemoni! Jag börjar misstänka att jag blivit vuxen. Jag har man hus och barn. Tror inte riktigt att jag hängt med i utvecklingen!




Har man blivit storebror har man blivit stor!



Har man blivit storebror har man blivit stor. Har man blivit stor så måste man raka sig!

Norge

















































































Sommaren blev lugn men sovande barn. Vi får inte gnälla vi har inte varit uppe en enda natt sen förlossningen. Celine sover ännu bättre än Arwin om detta är möjligt. Arwin kunde under sitt första halvår vakna någon gång och vara vaken en timme eller vakna väldigt tidigt men glad hela tiden så det var mer gurglande skratt än gråt. Celine vaknar till, sparkar på mig så jag ska vakna, hon äter och vi sover vidare äter 2-3 ggr per natt. Vi vågar knappt prata med andra småbarnsföräldrar. Vi sover hela nätterna och tackar himlens änglar för detta! Jag skulle inte fungera utan min sömn. Så sommaren blev lugn med en massa fix hemma. I slutet av sommaren bar det av till Norge. Pappa tävlade i casting och sedan for vi upp bland bergen och njöt av den fantastiska naturen. Arwin pratar fortfarande om Norge och vi är mycket tacksamma för denna lilla tripp.

Lillasyster!





Hej! Mycket långt senare. Arwin har både klarat av resan till Egypen och ögon inflamationen. Sedan dess har det inte varit några inlägg här på bloggen och jag kan inte garantera att jag blir bättre men man ska väl inte tappa hoppet. Arwin älskar ju att titta på bloggen så visst vore det skoj för Celine att få ta del av samma. Celine kom dagen innan min födelsedag. Grannarna Jenny och Robin var här på middag på lördagskvällen och jag gick mest runt och tyckte att allt var jobbigt. De gick hem vid midnatt och sedan var det dags att packa för att ta oss iväg till sjukhuset. Faster Ulrika väntade mitt i natten på Arwin och tog honom i sin famn. Jag blev så lugn av detta. Kunde fokusera helt på att klämma ut lillasyster då jag visste att Arwin var i de allra bästa händer. 07:23 den 12 juni föddes vår lilla Celine Elisabeth Cederlund. Ett glatt litet tillskott till familjen :)